johannasanning.blogg.se

Som ni kanske minns så hade jag en ruskigt kass start på helgen. Men vet ni vad? Jag vände Fredagen ryggen och såg till att få en riktig kanonhelg i övrigt! På Lördagen vaknade jag ju givetvis bakis av allt socker jag satt i mig, men stärkt av det kvarvarande godiset som låg i soppåsen indränkt i diskmedel. Jag klarade ju faktiskt att avbryta en hetsätning, jag borde ju vara åtminstone lite mallig!

 

Lördagen blev kanon, jag började med en runda i stallet i gassande sol. Min stackars gamla gravida grå fick jobba lite. Få, eller inga, saker kan få mig på så gott humör som en stund i stallet. På vägen hem fick jag ett sms av en kompis som frågade om jag ville bjuda på en kopp kaffe, hon var ändå i Kalmar för en gångs skull. Självklart! En kopp kaffe blev snart ett glas vin och sen två, en sväng till havet för ett eftermiddagsdopp och lite solstekande och avslutningsvis en riktigt go LCHF-grillning. Min väninna, som är kung av lightprodukter i sitt egna hem, fick lite riktig mat för en gångs skull. Grillad älgfilé, baconlindad halloumi och grönsaksspett med bearnaisesås kan frälsa vem som helst. ;)

 

Även Söndagen blev alla tiders, visserligen tre kulor glass, men vad fasen, det var söndag och drygt 30 grader ute. Som jag sagt tidigare är glass dessutom helt ok för mig att äta ibland. Söndag, sol och 30+ är ett bra ibland-tillfälle! Dagen hade dessutom startat vid 8 med en väldigt svettig dressyrlektion, så jag behövde svalkas ner lite.  Idag är träningsvärken riktigt go i hela kroppen, Cortina har tagit det lugnt ett tag medan hon var nybetäckt. Alltså är inte heller jag van vid tuffa dressyrpass nu, det känns i rygg och rumpa. Men det är skönt, träningsvärk är en riktigt go smärta.

 

Just sådana som min väninna är intressanta. När vi diskuterar LCHF så är hon väldigt positiv. Hon tror på det jag pratar om, mer "äkta" mat och mindre tillsatser; självklart! Hon tar till och med upp själv att hon tror att tillsatser är en anledning till att människor har så mycket allergier. Men när jag tittar i hennes kylskåp så är det ingenting som är "äkta". Lättmjölk, lättmargarin och övriga lightprodukter trängs med vit pasta, saft och sötsaker. Det går liksom inte ihop riktigt, ord och handling. Men jag tänker mig att hon är på väg åt rätt håll, hon har ju i alla fall börjat tänka hälsosamt, att byta ut produkterna blir nästa steg. Det är fascinerande att ett beteende kan vara så invant att hon, trots medvetenheten när vi pratar, inte tänker på att hon fortfarande lever efter light-kostråd. Jag tror inte att det är så ovanligt, vad tror ni?